En dag efter sista fransklektionen vandrade jag och Eva nerfor backen som hela universitetsomradet ar byggt pa; hon pa vag till tramhallplatsen (en slags sparvagn) och jag till parkeringen. Pa den oppna platsen utanfor matsalen vimlade det av studenter och jag fick syn pa ett stand dar de stod och salde kakor!!! Jag blev helt till mig och sa till Eva att jag helt enkelt maste kopa en chokladkaka! Hon skrattade och forstod min iver, da hon hort om familjens matvanor. Dar fanns manga sorters kakor, alla var hembakade, men det var just en chokladkaka jag var sugen pa:) En kille hoppade fram och forklarare att de samlade ihop pengar till en resa till Berlin. Kopte kakan och at den nar vi gick sista biten. Sa hejda till Eva. Det var den absolut godaste chokladkaka jag smakat i hela mitt liv! Lyckas aldrig riktigt nar jag bakar dem sjalv, de blir liksom for kompakta. Men denna var perfekt! Shit, maste ha receptet tankte jag.
Sa uppfor backen igen for att fraga om det fanns nan vanlig sjal som kunde dela med sig av det. Jepp, det var en av tjejerna som stod dar, som hade bakat. Hon kunde receptet i huvudet och skrev mer an garna ner det till mig. Under tiden stod jag och pratade bl.a. med en tjej som hette Clair som var valdigt social och trevlig. Hon fragade var jag kom ifran, vad jag gjorde har osv. Sjalv pluggade hon engelska pa universitet. Sa att jag knappt kande nagon an och hon gav mig sin mailadress och sa att vi kunde hitta pa nat, sa jag mailade henne sen pa kvallen. Hon svarade att hennes kor skulle ha konsert i en kyrka i Mulhouse pa lordag och att jag garna fick komma och kunde hanga pa henne och hennes vanner pa en drink eller nat efterat. Lat kul! Langtade efter att fa traffa folk!
Dagen efter traffade jag Astrid, den tyska au pairen, for en lunch. Hon ser sadar typisk tysk ut; lang, mellanblond, osminkad, lite halvfula klader... Hon ar schysst och jattekul att umgas med! Vi pratade en massa och utbytte erfarenheter om vara au pair jobb. Hon hade varit pa Irland innan, men flyttat darifran, for familjen hade varit jattedalig. Familjen hon hamnat hos nu var daremot motsatsen; de var jatteschyssta sa hon. Vi hann med lite shopping i Mulhouse ocksa:p
Pa lordagen hangde Astrid med till konserten. Det var en Bethoven konsert med en stor orkester och en stor kor. Helt otroligt proffsigt var det!! Efterat motte vi Clair och hennes vanner utanfor. Sa sjuukt charmiga killarna sag ut! (har markt det, franska killar ar faktiskt sjukt snygga, det ar precis som om de samlat alla pa ett stalle:p) En av dem var hennes pojkvan, som har ett namn jag inte kan uttala, sen var dar ytterligare en annan kille och en tjej. Vi gick till en pizzeria och at. Pa vagen dit ville Clairs pojkvan veta allt om mig och ville att jag skulle lara honom nanting pa svenska..haha. Alla var sa goa och trevliga mot oss; det var liksom helt sjalvklart att vi skulle hanga med dem.
Middagen var supertrevligt! Vi pratade som om vi hade kannt varandra hur lange som helst. Fragade den andra, enormt sota killen som sag typiskt fransk ut, (mork, skaggstubb, finbyxor och skjorta) vad han hette. "Jacques Coeur", svarade han. De andra inflikade att Coeur betyder "hjarta" pa franska och Jacques pekade pa sitt hjarta..haha. O na, han var inte sliskig! Da hade jag matt illa for langesen. Avskyr sliskiga killar! Floriane hette deras tjejkompis, en jattetrevlig och schysst tjej!
Vi gick vidare till L'Avenue; en av deras favoritbarer. Jacques och jag satt och smygtittade pa varandra hela kvallen...haha. Sen fragade han efter min facebook och den andra killen, vanta, maste kolla upp vad han heter...hmm....Aurélien! flinade at honom, men han forsvarade sig med "c'est practique" hehe. Instamde!
Dagen efter skulle jag pa en hastmarknad (ja, ni horde ratt, en san dar marknad med en massa cowboysare, shower, matstand, olstand och hastar forstas, som folk ville fa salda). En tjej som brukar passa flickorna ibland skulle jobba dar den dagen, sa hon tipsade mig. Och vet ni vad! Floriane ville folja med! Frivilligt!
Nar vi var sa trotta sa vi nastan somnade sa vi hejda till vara nyfunna franska vanner och Astrid korde mig till Altkirch; en stad lite narmare Beutwiller, dar jag hade parkerat bilen. Bilfarden hem var en mardrom! Korde efter Astrid till en rondell; hon skulle at ett hall och jag at ett annat, Helt plotsligt stannade hon, klev ur bilen och sa att mina lampor inte funkade. Shit! tankte jag. Sag inte att de ar sonder! Drog i spaken till helljuset och det var nat som tandes. "Nu lyser det! sa hon. "Men du ska nog prata med familjen om detta anda!"
Jag forstod nanstans att det endast var helljuset som fungerade och att man inte kan kora med helljus hela vagen hem i morker, for det ar livsfarligt nar man far mote. Men jag var for trott och vagade inte kliva ur bilen, for dar stod fulla man utanfor och ropade saker till oss. Sa jag korde vidare medan jag fick halla i spaken hela tiden for att helljuset skulle lysa. Blev sjuukt laskigt nar jag kom ut pa landsvagen, for sa fort det kom en bil var jag ju tvungen att slacka ljuset for att inte blanda dem, men da kunde jag a andra sidan inte se vagen. Allting var helt svart!! Det var i skogen, sa dar fanns ju inga gatlyktor direkt.
Hittade ett stalle som jag bedomde var ok att kora in till kanten pa utan att aka ner i ett trask eller nat. Borjade leta efter knappar och grejer for att fixa ljuset, men det var ju becksvart, sa jag sag ingenting. Sen kande jag inte sa mycket for att sta kvar dar en langre stund, eftersom jag inte var saker pa att de kunde se mig bakifran. Och hur man satte pa varningsljuset hade jag inte heller koll pa. Sa jag korde vidare.
Kom hem tillslut helt skakig, men helskinnad. Pa morgonen efter berattade jag upprort om min hemska bilfard. "Men du maste ju tanda ljuset for att det ska funka, sa Julie." What?? Pa bilen hemma tands det automatiskt nar man startar motorn, och eftersom jag bara kort i dagsljus har, trodde jag att det hade varit pa hela tiden. Fick veta nu att i Frankrike behover man inte ha ljus pa dagen, bara pa kvallen. "Men tack for att ni visade mig hur man tande ljuset!" tankte jag argt. Var ju omojligt for mig att lista ut det i morkret, sag ingenting. Visst, hade kunnat experimentera sjalv i dagsljus, men tankte ju inte pa det eftersom jag trodde det skedde automatiskt. Men men, nu vet jag det till nasta gang! "Tur att polisen inte kom" sa Julie. "Ja, tur att jag inte korde ihjal mig" , svarade jag.
Hastmarknade var precis som jag tankt mig, efter vad man har sett i filmer och sa. Jag och Floriane pratade jattemycket om allt mojligt och vi kom valdigt bra overens. Sen nar vi borjade dra oss tillbaka till hennes bil (hon hade erbjudit sig att kora och plocka upp mig!) fragade hon: "Vad har du lust att gora nu? Vill du aka till Colmar?" Shit, menade hon allvar? Colmar stod t.o.m. pa min lista over saker som jag ville gora undertiden jag var har..haha. "Hade varit jattetrevligt!" svarade jag, men sa att jag inte ville ta upp hennes tid, om hon hade andra planer. Men det hade hon inte och ville garna hitta pa nat mer, sa vi korde till Colmar. Gick runt i den charmiga staden med gulliga gamla hus, sen at vi crêpes med gradde, glass och blabar pa ett mysigt café.
Efter att inte ha kannt en kotte i en och en halv manad var detta en underbar helg! Ar man sugen pa chokladkaka, sa ska man kopa en chokladkaka. Man vet aldrig vad som kan handa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar