(maste bara beratta innan jag fortsatter, for det ar inte bra att stanga inne kanslor: har var precis vaarldens storsta balgeting inne! Seriost, jag har nastan aldrig varit sa radd i hela mitt liv!!! Satt har vid datorn pa verandan, sa sag jag den sitta pa fonstret rakt framfor mig. Studsade upp ur stolen och ropade pa Julie som saklart tyckte jag var en mes. Hon skulle precis sticka och lamna Margaux och Noémie pa deras aktiviteter, sa hon hade inte tid att jaga ut den, utan dramde sin innesko pa den sa att den foll ner pa golvet under skrivbordet. Sen rusade hon vidare. Sa dar lag denna enorma sak och det var inte nog med att den bara lag dar; den var inte helt dod!!! Trots att inalvorna holl pa att rinna ut dar bak viftade den pa benen...urgh...assa shit, jag har fortfarande rysningar... Sa samtidigt som jag forklarade for Léna, som satt lugnt pa soffan och log, varfor jag skrek hela tiden, forsokte jag fosa ut den genom glasdorren med tva papper, samtidigt som jag forsokte undvika att titta, vilket var svart, for da skulle jag kanske raka trampa pa den. aaaaaa!!! Jag ryyyseeer!! Shit, hur ska jag klara Australien??!!)
Sa, till Paris. Anna och Corre skulle flyga fran Kastrup och jag skulle sitta pa ett tag i fyra timmar fran Belfort. Men det ar lugnt! Alskar att aka tag:) Vincent skjutsade mig till stationen pa morgonen eftersom han jobbar i Belfort, som ligger 30 minuter harifran. Nar taget hade borjat rulla tog jag upp min tegelsten till ordbok (ja, jag hade med franskplugg - en gang stud, alltid stud:D), for jag hade namligen upptackt en stor fetstilt text pa biljetten, som jag inte visste vad den betydde. Den betydde tydligen att man skulle stampla biljetten innan man gick pa, vilket jag givetvis inte hade gjort. Mesig som jag ar blev jag nervos; satt den forsta en och en halv timmen och undrade om de skulle slanga av mig fran taget eller om jag skulle behova anvanda halva shoppingkassan till nan slags "klantighetsavgift". Inte fanns det nan i narheten som jag kunde fraga heller. Sms:ade Vincent som sa att jag genast skulle ga till konduktoren och beratta, annars skulle jag fa betala. Sa det blev till att kuta fram och tillbaka genom alla vagnarna for att leta efter denne man som tycktes gomma sig. Hittade honom efter ett tag, dar han satt ensam i en av kupéerna langst bak pa taget. "Kan du prata engelska" var det forsta jag fragade. "Neeej" svarade han surt med betoning. Haha...verkade som att han fatt den fragan miljontals ganger forr. Lyckades fa fram pa franska att jag inte stamplat biljetten och han fixade det at mig:) Puh, nu kunde jag kanske till och med sova en stund!
Val framme pa stationen i Paris, (efter att ha spillt ut halva forpackningen med notter och torkad frukt pa taggolvet) efter att jag lyckats kanka min tunga vaska av fran taget, blev det till att hala upp stora kartan. Hade fint prickat for hotellet och visste ungefar hur jag skulle ga. Sa det blev till att borja traska, slapandes pa vaskorna. Det var sjuukt varmt och svettigt och det myllrade av manniskor och bilar. Tankte att det inte var sa langt, men efter att ha gatt ett tag fick jag ta upp kartan igen for att se om jag verkligen var pa ratt spar. Sa fort jag tagit upp den kom en sot liten gubbe fram till mig pa sin cykel och fragade om jag behovde hjalp:) Han tyckte det var alldeles for langt for mig att ga med den vaskan sa han skickade mig till narmaste busshallplats precis bredvid och berattade vilken buss jag skulle ta. Haha, sa snallt!
Efter en svettig, skakig bussfard (bussen var nastan lika proppfull som de i malmo kan va^^) var jag framme vid Pigalle dar hotellet skulle ligga. Hittade hotellet som lag inne vid en bakgard, bort fran alla manniskor, sa laget var super! Tjejerna skulle redan ha checkat in, fick reda pa att de redan var i rummet, sa jag fick rumsnumret och jag och receptionisten lyckades med nod och nappe klamma in mig och vaskan i den minimala hissen med cellskracksvarning. Nar jag hittat rummet var de inte dar, men horde snart en massa fnitter i trappan. De var pa vag upp!! Lite nervigt att antligen fa traffa dem efter sa lang tid... Corres ljusa ansikte dok upp i det lilla fonstret i dorren till korridoren. "Oh, dar ar hon ju!" Efter en massa gladjetjut gick vi ner till en liten restaurang och at lunch och pratade om det senaste och vad vi ville gora.
Denna dag hann vi med bade Triumfbagen och Eifeltornet! Jattefrackt att se, verkligen. Vi akte upp till andra vaningen i Eifeltornet och tog en massa bilder:p Agnade sedan typ en timme i toakon nar vi kom ner...helt sjukt att alla turister maste bli kissignodiga samtidigt!
Uppe pa Triumphbagen lyckades vi fa en fin bild pa alla tre
med den vackra utsikten i bakgrunden
Champs éllysée fran ovan!
Pa kvallen hittade vi en liten Italiensk restaurang dar vi at middag och drack vin. Shit, har verkligen borjat lara mig dricka det har! Sen lullade vi runt ett tag och gick sedan tillbaka till hotellet, for ingen hade sovit nagot och vi var trotta sa vi holl pa att svimma!
Franska frukostar ar verkligen inget att hanga i julgranen. Frukosten pa hotellet bestod av en liten brodbit med marmelad och en croissant. Men det var mysigt att sitta dar yrvakna och inklamda bland alla andra hotellgaster i det lilla matrummet:) Den har dagen hade vi tankt bege oss till Louvren, men nar vi antligen kommit dit fick vi reda pa att det var stangt. En massa saker hade vi kollat upp, men inte att allt var stangt 1:a maj. "Kan vi inte shoppa heller??" fragade jag en av vakterna..haha. Na, aven affarerna var stangda. Jahapp. Vad gor vi nu da?
Vi borjade med att sla oss ner i vars en solstol vid dammen i tradgarden utanfor Louvren. Sen bestamde vi oss for att ta en promenad langs Seine och se Notre Damme. Det tog en stund for lilla Anna att dra upp mig och Corre fran de skona stolarna, men hon lyckades tillslut!
Flum i Jardin des Tuileries
Langs Seine fanns manga sma bodar dar det saldes allt ifran souvenirer till gamla Paris tidningar fran 1800-talet. Notre Dame var jattefrackt! Har sett den tecknade filmen nan gang nar jag var liten och kommer knappt ihag nagot, men kande igen en del krusiduller pa kyrkan. Vi hittade sen varldens basta lunchrestaurang i narheten av Notre Dame! Superfrascha, goda sallader. Trodde inte man kunde bli matt pa bara sallad, men det kunde man tydligen.
Darefter bestamde vi oss for att aka till Sacre Coeur, som lag i narheten av hotellet och sen ga till Moulin Rouge. Dessa var ocksa stallen som kunde ses utan att behova vara oppna:) Var saaa mycket folk vid Sacre Coeur och det var en riktig pars att ta sig upp for alla trappor (kyrkan ligger pa ett litet berg) i den tryckande varmen, men det gick tillslut! Inne i kyrkan, som var enorm, pagick en massa, sa det var ljus tanda overallt och valdigt fint. Efter detta lilla besok, borjade vi traska nedat och tog vagen om ett torg dar konstnarer samlas for att salja sina malningar. Jattecharmigt att se dem sitta dar och mala i sina baskers!
Darefter bestamde vi oss for att aka till Sacre Coeur, som lag i narheten av hotellet och sen ga till Moulin Rouge. Dessa var ocksa stallen som kunde ses utan att behova vara oppna:) Var saaa mycket folk vid Sacre Coeur och det var en riktig pars att ta sig upp for alla trappor (kyrkan ligger pa ett litet berg) i den tryckande varmen, men det gick tillslut! Inne i kyrkan, som var enorm, pagick en massa, sa det var ljus tanda overallt och valdigt fint. Efter detta lilla besok, borjade vi traska nedat och tog vagen om ett torg dar konstnarer samlas for att salja sina malningar. Jattecharmigt att se dem sitta dar och mala i sina baskers!
Pa vag upp mot Sacre Coeur
Nu var det fikadags och vi hittade ett litet café och bestallde rabarberpaj. Sen agnade vi en halvtimme som vanligt, at att reda ut notan; vem som skulle betala vad, hur mycket vi skulle ge i dricks, vaxel blablabla. Detta tog normalt ungefar lika lang tid som det tog for oss att ata, forstar inte hur vi fick det till att bli sa komplicerat varje gang. Gick till Moulin Rouge och tog lite flumbilder utanfor innan vi gick tillbaka till hotellet for att ladda infor kvallen. Fick ett sms av Hjartat, som fragade om jag ville hanga med ut pa en drink...han hade tydligen missat att jag var i Paris fast att jag skickat ett "I love Paris allready"-sms dagen innan^^
Corresnorre och Annapanna posandes utanfor den kanda teatern
Vi gick till en annan trevlig restaurang pa kvallen och at blodiga biffar...hehe. Corre var nog nojd, men jag gillar nar det ar lattuggat! haha. Hittade en liten mysig bar dar vi stannade en stund innan vi vandrade vidare for att se vad som fanns att gora. Gick langs Pigalle vilket kanske inte var det smartaste da dar var en massa slibbon som forfoljde oss hela tiden. Sen hade vi ju var modellanga, typiskt svenska Corre med oss med sitt platinahar, sa hon syntes ju langa vagar! Efter att ha passerat typ 100 sex shops och strippklubbar (har aldrig sett sa manga pa en och samma gata! I ett skyltfonster som strackte sig over flera vaningar, "Sexodrom" tror jag stallet hette, fick man se skyltdockor i rorelse, haha. Sjukt kreativt faktiskt!) hittade vi en stor bar som lag pa en horna, inte langt fran hotellet dar vi gick in. Innan vi ens hade hunnit satta oss var det ett par killar vid bardisken som stoppade mig och borjade snacka. Sa Corre och Anna kom dit och vi stod och snackade med dem aaalldeles for lange. Jag och Anna tranade franska medan Corre sag ut som ett fragetecken, sa de forsokte sig pa lite engelska for att fa med henne. Visst, de var trevliga, men sen luskade vi ut hur gamla dem egentligen var. De var 30 ar!! Kanns liiite for gammalt.
Det sjuka va att vi hangde med dem sen till ett annat stalle och pa vagen dit gick Corre och plagades av den snyggare killen (erkann corre, han var ratt snygg;)) for han tjatade hela tiden om att hon kunde va hans engelsklarare, vilket Corre tyckte var fruktansvart medan jag gick och retade henne for det...haha. (for alla mammor, mormodrar osv som av en ren handelse rakar lasa detta sa har vi faktiskt omdome; dessa killar var inte skumma, de var bara en aning aldre). Faktum ar att jag tror den snyggare precis hade blivit dumpad och att hans kompis hade dragit med honom ut for att liva upp honom, man fattade det efter ett tag nar de pratade. Synd for dem da, att de traffade dessa pryda svenskor som bara ville bli av med dem, vilket de lyckades med efter barbesok nr 2.
Vi ville avsluta denna kvall, som inte blev som vi tankt oss for att vi har svart att saga nej, med nagot trevligt och bestamde oss for att kopa crêpes. I Paris kan man gora det typ nar som helst pa dygnet:) Att sta och ata crêpes vid Pigalle kl. 3 pa natten var inte det lattaste med alla dragg som var som plaster pa oss. Det var en sadan sjuuuk lattnad nar en amerikanare kom fram och borjade prata med oss, for han var den forsta som inte ville ha oss, han ville bara veta var McDonald's lag...haha.
Vi vandrade vidare med vara crêpes tillbaka mot hotellet och stannade till utanfor baren pa hornan dar en kille hoppade fram mot Corre sa att hon skrek och flog typ 5 meter bort. "Blev hon radd?!" sa han och sag forvanad ut. Jag borjade skalla pa honom att det ar klart som f*n hon blir radd nar en harig, dragen framling staller sig pa en millimeters avstand och borjar sluddra. Sen borjade hans kompis snacka svenska med oss, for han hade tydligen pluggat pa tekniska hogskolan i Stockholm. Detta andrade lite smatt var uppfattning om dessa "dragg" hehe.
Vi bestamde oss for att ata frukost ute pa lordagen for det var inget som orkade slapa sig upp till hotellfrukosten efter de fa timmars somn vi hade fatt. Detta skulle bli den stora Shoppingdagen, vi borjade med att aka till ett omrade Corre hade kollat upp, dar det skulle finnas en massa markesoutletaffarer (jag sarskrev i alla fall inte!!). Dar hittade vi ocksa ett urfrascht stalle att ata frukost pa dar de hade bagetter, fruktsallad, smoothies och annat gott. Vi lyckades beta av en hel del affarer, men hittade inte mycket som vi ville ha. Vissa dagar bara ar sa!
Corre hittade dock en jattefin svart regnkappa i latex (las horkappa) som vi sen fotade henne i pa hotellrummet. Forst da forstod hon vad vi menade med att den kunde ge fel vibbar. Men men, jag ar glad att hon kopte den, for har jag tur vill hon kanske i fortsattningen folja med mig ut pa promenader fast att det regnar. Annars brukar det lata sa har nar jag ringer och tjatar:
"Men titta ut Elin, det ooooosregnar ju!!(nar det oftast bara ar duggregn) Sa du menar att jag ska resa mig upp fran min skona soffa med veckorevyntidningar och lamna mitt lilla mellanmal som jag precis har forberett med en frukt, lingongrova och nyponsoppa med mandelbiskvier OCH en bit mork choklad, bara for att du vill ut rora pa dig??!! Kan du inte fraga Johan om han vill med?" (ofta! Enda gangen han har foljt med mig pa promenad var en sommar under hans "datorperiod" nar mamma tvingade mig att ta med honom nar jag och Emil skulle ga promenad SJALVA (!!) "Javisst kan vi ta med honom ut," sa alltid lika artiga Emil, medan jag stod och kokade av ilska.)
Vi besokte en ooverstor secondhandbutik med en massa Chanel, Dior, Dolce & Gabbana (de hade allt!) dar jag hittade en snygg trenchcoat. Men tyckte att den var lite for dyr anda, med tanke pa att den inte kandes helt perfekt:) Lite val Sherlock Holmes var den ocksa i modellen:p Supertrotta som vi var vid det har laget tog vi oss en liten sen fika innan vi akte till hotellet for att vila upp innan det var dags att dra ut igen.
Tror det var Corre som hittat restaurangen som vi at pa i en tidning. Hon som uppskattar nar det ar snoffsigt ville ata pa en fin restaurang sista kvallen, och denna var fancy om nagot! Den lag precis mittemot en stor opera och var ljus och rymlig med spegelkladda vaggar, hogt i tak, krusiduller, mjuka soffor och kostymkladd personal - nu kunde lilla Corresnorre slappna av! (du tal piken corre, det brukar jamna ut sig;)). Maten var supergod! Vi var sent pa det, sa var inte fardiga dar forran vid midnatt. Tankte ga och se ljusspelen fran Eifeltornet, sa vi tog oss till Champs éllysée for att ga darifran. I 2 timmar vandrade vi omkring! Dar var supervackert och liv och rorelse; manniskor och bilar overallt. Nar vi val kom till Eifeltornet sag det helt dott ut! Fragade ett gang ungdomar som satt och chillade med lite ol pa en av grasmattorna, nar ljusspelen skulle va och fick reda pa att de slutat kl. 1!! Noo, vi var en timme forsenade! Aja, borjade vandra tillbaka. Fick bestalla en taxi eftersom tunnelbanorna slutat ga, vilket jag tyckte var helknappt. I Malmo gar sista bussen till Limhamn kl. 4, i Paris slutar tunnelbanorna ga kl. 2 :o! Kul att aka bil genom centrum...vi satt klistrade mot rutorna nar vi svangde in i karusellen runt Triumphbagen. Sjukt coolt!
Taxin stannade vid Pigalle, men vi hade inte lust att ga tillbaka till hotellet redan, sa bestamde oss for att testa den hippa baren pa hornan en gang till, denna gangen forberedda med pansar for att sta emot 30-ariga loosers. Satte oss vid ett gang killar som var asballa! Ett par av dem; en amerikanare och en fransman, var tillsammans, vilket inte jag fattade forran de gick darifran och holl varandra i handen...haha. En av de andra som jag snackade mer med var gymnastiklarare. Kom in i en djup diskussion om fransk frukost vs svensk frukost och jag hade starka argument for den svenska. Det enda han lyckades komma pa emot var att grot var ackligt! haha. Han fragade sin kompis "Du, minns du nar vi var pa det dar hotellet i USA? Vad tyckte du om groten?" Kompisen svarade: "Jag rorde den inte ens. Sag ut som att nagon annan redan hade atit den." Sa det var alltsa deras asikt om grot. Sag ut som spya och inget annat. "Men du som ar idrottslarare och ska lara ut om halsa, tycker inte du att det ar lite klent att bara ata en croissant till frukost tillsammans med en kopp kaffe?" fragade jag. "Men da kan man ata tva croissanter istallet," fick jag till svar. Jeesus Christ, dessa fransman!
Vi var tillbaka till hotellet tidigt pa morgonkvisten och fnittrade i nan timme innan vi lyckades sova. Trots typ 3 timmars somn hade vi lovat varandra att komma ivag tidigt till Louvren nasta dag. Dar gick vi omkring som zombies bland den tata turistfolkmassan och tittade pa tavlorna och statyerna, varav typ 99% var totalt okanda for oss stackars ungdomar, hur flitiga vi an varit i skolan. Mona Lisa var sjukt cool att se! (forlat Corre, ska forsoka variera med nat annat uttryck, vet att du avskyr detta. Men det ar svart! Ar nog bara en fas dock, gar sakert over om ett par ar! Kan forsoka komma pa nat franskt att saga istallet;)) Framfor tavlan trangdes folk som galningar, som om det vore en konsert, men det rakade istallet vara varldens mest kanda tavla. Efter att ett gang turister lyckats ta sina hundra bilder i forhoppning om att nagon blev bra, sandes de forbi sa att de dar bak kunde komma fram. Innan vi passerade ville jag se om det stamde att hennes ogon var riktiade mot en fran vilken vinkel som helst. Sjukt skrammande, for mycket riktigt stirrade hon pa mig fast att jag stod nastan i samma vinkel som tavlan.
Sen skamde vi ut oss rejalt nar vi forsokte hitta Nattvarden. Tillslut fragade vi en som jobbade dar och fick reda pa att den fanns att se i Italien:) hehe, koll pa laget hade vi alltsa! Tittade pa en kand staty som jag givetvis inte kommer ihag namnet pa, sen lamnade vi Louvren for denna gangen. Far val va lite mer palast nasta gang jag kommer dit (utsovd ocksa kanske) sa man far ut lite mer av besoket.
Innan jag skulle med taget hem hann vi med bade lunch och fika. Corres och Annas flyg gick lite senare, sa jag fick lamna dem pa kaféet. Sa sorgligt det var! Bad en servitris att ta en liten avslutnigsbild pa oss:) Jag skyndade tillbaka till hotellet, for dalig framforhallning som jag har, insag jag precis att det skulle ta langre tid an beraknat att komma till tagstationen med min vaska som nu vagde typ 3 ton mer. Inte pga av shopping som jag hade hoppats, utan pga av alla extraklader, bocker, filmer, tidningar osv, som jag tvingat Anna och Corre att slapa med fran Sverige. Hade bett mamma att packa ner Marabou choklad ocksa! hehe, love it!
Skulle byta metro, sa var lite orolig hur jag skulle lyckas bara vaskan upp och ner for alla dessa trappor. Men det var inga problem! Vid varje trappa borjade jag med att forsoka bara vaskan ett steg, vilket maste ha sett valdigt anstrangande ut, for varje gang sprang det fram en man som erbjod sig att bara den. Det kallar jag stil! Det ar nagot positivt med fransmannen jag har traffat; da ar alltid hjalpsamma!
Pa tagstationen var jag ju forstas extremt virrig, delvis for att jag hade typ en kvart pa mig att hitta ratt tag (och tro mig, dar var typ 100 spar) och jag hade tankt hinna kopa en macka ocksa att ata pa vagen. En ung man och tva tjejer hjalpte mig och det visade sig att en av tjejerna i sallskapet skulle med samma tag. Hann kopa en macka och kom tillsut pa ratt tag, aven ratt vagn denna gangen, vilket var tur, for detta taget var fullproppat jamfort med det jag hade akt med pa vagen upp.
Fick hjalp av ett gang glada pensionarer med att fa upp vaskan pa en hylla, sen borjade jag tranga mig igenom vagnen for att hitta min plats. Upptackte att min plats var en av 4, dar man sitter mittemot varandra tva och tva. Och dar satt redan tre killar. Skjut mig! tankte jag, for jag kande mig sunkig efter det svettiga maratonloppet mellan hotellet och tagstationen, hade inte haft tid att frascha upp mig eller ens titta i en spegel. Jag hade dessutom tankt sova pa taget, vilket man inte garna gor framfor tre killar, for ratt vad det ar sa vaknar man till av en duns eller nat och upptacker att man ligger i en knasig stallning med munnen oppen och med dregel i mungipan. Trivs heller inte med att sitta och ata en baguette med ost, salami och ruccolasallad nar andra ser pa, for det ar omojligt att ata det fint och utan att spilla! Men hade inget val, killarna hade redan borjat vinka glatt och gestikulera att jag skulle satta mig med dem. Sa det blev till att klattra over till min lilla fonsterplats, trangt som attan var det.
Killarna visade sig vara millitarer som var pa vag till Belfort dar de jobbade. Trodde forst de skamtade, men sa pekade en av dem upp mot vaskhyllan dar deras stora kamuflagemonstrade vaskor lag. De var supertrevliga och jattedaliga pa engelska, sa det blev 4 timmar med enbart franska! Och ingen somn, for varje gang jag lutat mig mot rutan och forsokt blunda lite och sen oppnade ogonen, tittade killen mittemot pa mig och log och fragade om jag var trott..haha. Sa det blev lite pinsamt tillslut. Han var lite svar att kommunicera med for han kunde absolut minst engelska av de alla (de andra kunde ytterst lite) och pratade jattesluddrig franska fast att jag bad honom artikulera for att jag skulle kunna forsta. Fick reda pa sen att han aldrig hade gatt i skolan. Ett riktigt kap med andra ord!
Den sotare av dem, som satt bredvid mig, gav mig sin mp3 nar han skulle ivag och stracka pa benen/roka nar taget stod stilla (nagot negativt med fransmannen ar ju att nastan alla roker). Riktigt sott! Kul att lyssna vad andra har for musiksmak:) Sen borjade vi snacka sjalvforsvar av nagon anledning, for det var ju aven nagot som de larde sig i yrket. Visade nagra grepp som de ocksa kande igen och berattade de japanska namnet pa dem, for det kande de inte till. Fick plotsligt sjuk nostalgi! Saknar jujun:) Killarna skulle av i Belfort medan jag skulle vidare med taget till Altkirch. Da skulle an av dem ha mitt nr; han som jag inte kunde kommunicera med. Fattades ju bara det! Var inte det minsta intresserad, men kunde ju inte nobba stackaren framfor hans kompisar nar vi hade suttit tillsammans pa taget i 4 timmar! Tog en stund for honom att fa mitt namn rattstavat, for stavning var ju som sagt inte hans starka sida.
Nar taget var framme i Altkirch stod snalla Vincent och vantade pa mig:) Den lilla staden ligger bara 10 minuter bort fran Beuthwiller sa han hade erbjudit sig att hamta. Han fragade varfor jag hade slapat med mig hem sa mycket sten..haha. Ar supernojd med denna resan! Aven om det aldrig blir som man tankt fick vi med det viktigaste och hade kul tillsammans! Tack sa mycket sota vanner:p Kommer hem till er snart!
A bientôt!
E
Det sjuka va att vi hangde med dem sen till ett annat stalle och pa vagen dit gick Corre och plagades av den snyggare killen (erkann corre, han var ratt snygg;)) for han tjatade hela tiden om att hon kunde va hans engelsklarare, vilket Corre tyckte var fruktansvart medan jag gick och retade henne for det...haha. (for alla mammor, mormodrar osv som av en ren handelse rakar lasa detta sa har vi faktiskt omdome; dessa killar var inte skumma, de var bara en aning aldre). Faktum ar att jag tror den snyggare precis hade blivit dumpad och att hans kompis hade dragit med honom ut for att liva upp honom, man fattade det efter ett tag nar de pratade. Synd for dem da, att de traffade dessa pryda svenskor som bara ville bli av med dem, vilket de lyckades med efter barbesok nr 2.
Vi ville avsluta denna kvall, som inte blev som vi tankt oss for att vi har svart att saga nej, med nagot trevligt och bestamde oss for att kopa crêpes. I Paris kan man gora det typ nar som helst pa dygnet:) Att sta och ata crêpes vid Pigalle kl. 3 pa natten var inte det lattaste med alla dragg som var som plaster pa oss. Det var en sadan sjuuuk lattnad nar en amerikanare kom fram och borjade prata med oss, for han var den forsta som inte ville ha oss, han ville bara veta var McDonald's lag...haha.
Vi vandrade vidare med vara crêpes tillbaka mot hotellet och stannade till utanfor baren pa hornan dar en kille hoppade fram mot Corre sa att hon skrek och flog typ 5 meter bort. "Blev hon radd?!" sa han och sag forvanad ut. Jag borjade skalla pa honom att det ar klart som f*n hon blir radd nar en harig, dragen framling staller sig pa en millimeters avstand och borjar sluddra. Sen borjade hans kompis snacka svenska med oss, for han hade tydligen pluggat pa tekniska hogskolan i Stockholm. Detta andrade lite smatt var uppfattning om dessa "dragg" hehe.
Vi bestamde oss for att ata frukost ute pa lordagen for det var inget som orkade slapa sig upp till hotellfrukosten efter de fa timmars somn vi hade fatt. Detta skulle bli den stora Shoppingdagen, vi borjade med att aka till ett omrade Corre hade kollat upp, dar det skulle finnas en massa markesoutletaffarer (jag sarskrev i alla fall inte!!). Dar hittade vi ocksa ett urfrascht stalle att ata frukost pa dar de hade bagetter, fruktsallad, smoothies och annat gott. Vi lyckades beta av en hel del affarer, men hittade inte mycket som vi ville ha. Vissa dagar bara ar sa!
Corre hittade dock en jattefin svart regnkappa i latex (las horkappa) som vi sen fotade henne i pa hotellrummet. Forst da forstod hon vad vi menade med att den kunde ge fel vibbar. Men men, jag ar glad att hon kopte den, for har jag tur vill hon kanske i fortsattningen folja med mig ut pa promenader fast att det regnar. Annars brukar det lata sa har nar jag ringer och tjatar:
"Men titta ut Elin, det ooooosregnar ju!!(nar det oftast bara ar duggregn) Sa du menar att jag ska resa mig upp fran min skona soffa med veckorevyntidningar och lamna mitt lilla mellanmal som jag precis har forberett med en frukt, lingongrova och nyponsoppa med mandelbiskvier OCH en bit mork choklad, bara for att du vill ut rora pa dig??!! Kan du inte fraga Johan om han vill med?" (ofta! Enda gangen han har foljt med mig pa promenad var en sommar under hans "datorperiod" nar mamma tvingade mig att ta med honom nar jag och Emil skulle ga promenad SJALVA (!!) "Javisst kan vi ta med honom ut," sa alltid lika artiga Emil, medan jag stod och kokade av ilska.)
Vi besokte en ooverstor secondhandbutik med en massa Chanel, Dior, Dolce & Gabbana (de hade allt!) dar jag hittade en snygg trenchcoat. Men tyckte att den var lite for dyr anda, med tanke pa att den inte kandes helt perfekt:) Lite val Sherlock Holmes var den ocksa i modellen:p Supertrotta som vi var vid det har laget tog vi oss en liten sen fika innan vi akte till hotellet for att vila upp innan det var dags att dra ut igen.
Tror det var Corre som hittat restaurangen som vi at pa i en tidning. Hon som uppskattar nar det ar snoffsigt ville ata pa en fin restaurang sista kvallen, och denna var fancy om nagot! Den lag precis mittemot en stor opera och var ljus och rymlig med spegelkladda vaggar, hogt i tak, krusiduller, mjuka soffor och kostymkladd personal - nu kunde lilla Corresnorre slappna av! (du tal piken corre, det brukar jamna ut sig;)). Maten var supergod! Vi var sent pa det, sa var inte fardiga dar forran vid midnatt. Tankte ga och se ljusspelen fran Eifeltornet, sa vi tog oss till Champs éllysée for att ga darifran. I 2 timmar vandrade vi omkring! Dar var supervackert och liv och rorelse; manniskor och bilar overallt. Nar vi val kom till Eifeltornet sag det helt dott ut! Fragade ett gang ungdomar som satt och chillade med lite ol pa en av grasmattorna, nar ljusspelen skulle va och fick reda pa att de slutat kl. 1!! Noo, vi var en timme forsenade! Aja, borjade vandra tillbaka. Fick bestalla en taxi eftersom tunnelbanorna slutat ga, vilket jag tyckte var helknappt. I Malmo gar sista bussen till Limhamn kl. 4, i Paris slutar tunnelbanorna ga kl. 2 :o! Kul att aka bil genom centrum...vi satt klistrade mot rutorna nar vi svangde in i karusellen runt Triumphbagen. Sjukt coolt!
Taxin stannade vid Pigalle, men vi hade inte lust att ga tillbaka till hotellet redan, sa bestamde oss for att testa den hippa baren pa hornan en gang till, denna gangen forberedda med pansar for att sta emot 30-ariga loosers. Satte oss vid ett gang killar som var asballa! Ett par av dem; en amerikanare och en fransman, var tillsammans, vilket inte jag fattade forran de gick darifran och holl varandra i handen...haha. En av de andra som jag snackade mer med var gymnastiklarare. Kom in i en djup diskussion om fransk frukost vs svensk frukost och jag hade starka argument for den svenska. Det enda han lyckades komma pa emot var att grot var ackligt! haha. Han fragade sin kompis "Du, minns du nar vi var pa det dar hotellet i USA? Vad tyckte du om groten?" Kompisen svarade: "Jag rorde den inte ens. Sag ut som att nagon annan redan hade atit den." Sa det var alltsa deras asikt om grot. Sag ut som spya och inget annat. "Men du som ar idrottslarare och ska lara ut om halsa, tycker inte du att det ar lite klent att bara ata en croissant till frukost tillsammans med en kopp kaffe?" fragade jag. "Men da kan man ata tva croissanter istallet," fick jag till svar. Jeesus Christ, dessa fransman!
Vi var tillbaka till hotellet tidigt pa morgonkvisten och fnittrade i nan timme innan vi lyckades sova. Trots typ 3 timmars somn hade vi lovat varandra att komma ivag tidigt till Louvren nasta dag. Dar gick vi omkring som zombies bland den tata turistfolkmassan och tittade pa tavlorna och statyerna, varav typ 99% var totalt okanda for oss stackars ungdomar, hur flitiga vi an varit i skolan. Mona Lisa var sjukt cool att se! (forlat Corre, ska forsoka variera med nat annat uttryck, vet att du avskyr detta. Men det ar svart! Ar nog bara en fas dock, gar sakert over om ett par ar! Kan forsoka komma pa nat franskt att saga istallet;)) Framfor tavlan trangdes folk som galningar, som om det vore en konsert, men det rakade istallet vara varldens mest kanda tavla. Efter att ett gang turister lyckats ta sina hundra bilder i forhoppning om att nagon blev bra, sandes de forbi sa att de dar bak kunde komma fram. Innan vi passerade ville jag se om det stamde att hennes ogon var riktiade mot en fran vilken vinkel som helst. Sjukt skrammande, for mycket riktigt stirrade hon pa mig fast att jag stod nastan i samma vinkel som tavlan.
Sen skamde vi ut oss rejalt nar vi forsokte hitta Nattvarden. Tillslut fragade vi en som jobbade dar och fick reda pa att den fanns att se i Italien:) hehe, koll pa laget hade vi alltsa! Tittade pa en kand staty som jag givetvis inte kommer ihag namnet pa, sen lamnade vi Louvren for denna gangen. Far val va lite mer palast nasta gang jag kommer dit (utsovd ocksa kanske) sa man far ut lite mer av besoket.
Innan jag skulle med taget hem hann vi med bade lunch och fika. Corres och Annas flyg gick lite senare, sa jag fick lamna dem pa kaféet. Sa sorgligt det var! Bad en servitris att ta en liten avslutnigsbild pa oss:) Jag skyndade tillbaka till hotellet, for dalig framforhallning som jag har, insag jag precis att det skulle ta langre tid an beraknat att komma till tagstationen med min vaska som nu vagde typ 3 ton mer. Inte pga av shopping som jag hade hoppats, utan pga av alla extraklader, bocker, filmer, tidningar osv, som jag tvingat Anna och Corre att slapa med fran Sverige. Hade bett mamma att packa ner Marabou choklad ocksa! hehe, love it!
Skulle byta metro, sa var lite orolig hur jag skulle lyckas bara vaskan upp och ner for alla dessa trappor. Men det var inga problem! Vid varje trappa borjade jag med att forsoka bara vaskan ett steg, vilket maste ha sett valdigt anstrangande ut, for varje gang sprang det fram en man som erbjod sig att bara den. Det kallar jag stil! Det ar nagot positivt med fransmannen jag har traffat; da ar alltid hjalpsamma!
Pa tagstationen var jag ju forstas extremt virrig, delvis for att jag hade typ en kvart pa mig att hitta ratt tag (och tro mig, dar var typ 100 spar) och jag hade tankt hinna kopa en macka ocksa att ata pa vagen. En ung man och tva tjejer hjalpte mig och det visade sig att en av tjejerna i sallskapet skulle med samma tag. Hann kopa en macka och kom tillsut pa ratt tag, aven ratt vagn denna gangen, vilket var tur, for detta taget var fullproppat jamfort med det jag hade akt med pa vagen upp.
Fick hjalp av ett gang glada pensionarer med att fa upp vaskan pa en hylla, sen borjade jag tranga mig igenom vagnen for att hitta min plats. Upptackte att min plats var en av 4, dar man sitter mittemot varandra tva och tva. Och dar satt redan tre killar. Skjut mig! tankte jag, for jag kande mig sunkig efter det svettiga maratonloppet mellan hotellet och tagstationen, hade inte haft tid att frascha upp mig eller ens titta i en spegel. Jag hade dessutom tankt sova pa taget, vilket man inte garna gor framfor tre killar, for ratt vad det ar sa vaknar man till av en duns eller nat och upptacker att man ligger i en knasig stallning med munnen oppen och med dregel i mungipan. Trivs heller inte med att sitta och ata en baguette med ost, salami och ruccolasallad nar andra ser pa, for det ar omojligt att ata det fint och utan att spilla! Men hade inget val, killarna hade redan borjat vinka glatt och gestikulera att jag skulle satta mig med dem. Sa det blev till att klattra over till min lilla fonsterplats, trangt som attan var det.
Killarna visade sig vara millitarer som var pa vag till Belfort dar de jobbade. Trodde forst de skamtade, men sa pekade en av dem upp mot vaskhyllan dar deras stora kamuflagemonstrade vaskor lag. De var supertrevliga och jattedaliga pa engelska, sa det blev 4 timmar med enbart franska! Och ingen somn, for varje gang jag lutat mig mot rutan och forsokt blunda lite och sen oppnade ogonen, tittade killen mittemot pa mig och log och fragade om jag var trott..haha. Sa det blev lite pinsamt tillslut. Han var lite svar att kommunicera med for han kunde absolut minst engelska av de alla (de andra kunde ytterst lite) och pratade jattesluddrig franska fast att jag bad honom artikulera for att jag skulle kunna forsta. Fick reda pa sen att han aldrig hade gatt i skolan. Ett riktigt kap med andra ord!
Den sotare av dem, som satt bredvid mig, gav mig sin mp3 nar han skulle ivag och stracka pa benen/roka nar taget stod stilla (nagot negativt med fransmannen ar ju att nastan alla roker). Riktigt sott! Kul att lyssna vad andra har for musiksmak:) Sen borjade vi snacka sjalvforsvar av nagon anledning, for det var ju aven nagot som de larde sig i yrket. Visade nagra grepp som de ocksa kande igen och berattade de japanska namnet pa dem, for det kande de inte till. Fick plotsligt sjuk nostalgi! Saknar jujun:) Killarna skulle av i Belfort medan jag skulle vidare med taget till Altkirch. Da skulle an av dem ha mitt nr; han som jag inte kunde kommunicera med. Fattades ju bara det! Var inte det minsta intresserad, men kunde ju inte nobba stackaren framfor hans kompisar nar vi hade suttit tillsammans pa taget i 4 timmar! Tog en stund for honom att fa mitt namn rattstavat, for stavning var ju som sagt inte hans starka sida.
Nar taget var framme i Altkirch stod snalla Vincent och vantade pa mig:) Den lilla staden ligger bara 10 minuter bort fran Beuthwiller sa han hade erbjudit sig att hamta. Han fragade varfor jag hade slapat med mig hem sa mycket sten..haha. Ar supernojd med denna resan! Aven om det aldrig blir som man tankt fick vi med det viktigaste och hade kul tillsammans! Tack sa mycket sota vanner:p Kommer hem till er snart!
A bientôt!
E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar